Vems roll är det att lösa ett systemfel som matsvinn?

av | feb 21, 2019

-I Malmö Stad sker just nu ett systemskifte inom hanteringen av livsmedel, där vi arbetar mer tillsammans med andra sektorer inom organisationen för att lösa problemet med matsvinn, säger Carlos Rojas Carvajal, projektledare på Malmö Stad, här tillsammans med Xue Kullenius, projektledare på Sysav Utveckling (t.h.)  Foto: Peter Liljenberg

Malmö stad har undersökt hur kommuner kan stimulera fram en lösning

Det växande samhällsproblemet med matsvinn ligger till stor del hos den privata sektorn, men trots det kan offentliga aktörer ta en aktiv roll i utvecklingen av hållbara lösningar, genom skapandet av en efterfrågan om minskat matsvinn, som katalysator.

Idag slängs stora mängder mat i onödan. Ofta på grund av kort datum, felmärkningar, felleveranser, skönhetsfel, eller andra orsaker. Att det slängs så stora mängder mat får konsekvenser både för miljön och ekonomin, därför behöver nya lösningar utvecklas så att matsvinnet kan användas på nya sätt, som nya resurser.

Tillsammans med Sysav Utveckling lanserade Malmö Stad initiativet Food Loop Systems i 2016, inom ramarna för det EU-finansierade projektet Cleantech TIPP, med ambitionen om att ingå ett offentligt-privat-innovationssamarbete (OPI) med marknadens nyckelaktörer för att utveckla en systemlösning som kunde förebygga matsvinnet. Malmö Stad initierade så kallade marknadsdialoger, där huvudaktörerna längs hela livsmedelskedjan bjöds in till att deltaga. Responsen från branschen var mycket positiv och det fanns ett stort intresse av initiativet; det var tydligt att matsvinn engagerade. För även om kostnaden för avfallshantering av matavfall/matsvinn är låg – det är billigt att kassera överbliven mat rent avgiftsmässigt – så kostar det företag, och samhället i stort, mycket att kasta ätbar mat, både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Den första dialogen resulterade bland annat i viktig kunskapsförmedling om matsvinn samt skapandet av ett nätverk för alla intressenter.

Vems roll är det att lösa systemfel?

-Idag finns det flera inbyggda systemfel; det är för dyrt att sortera/skilja ut ätbart matsvinn från oundvikligt matavfall (så som bananskal och fiskben) och det finns ingen flexibilitet. Det krävs därför ett systemskifte av hela livsmedelkedjan, och nyckeln finns i hanteringen av logistiken, och en tydlig affärsmodell som gynnar alla parter, säger Xue Kullenius, projektledare på Sysav Utveckling.

Under projektets gång har det skett positiva parallella förändringar på området, exempelvis tillåter Livsmedelverket sedan oktober i 2018 att överbliven mat kan skänkas, säljas och mottas – förutsatt att den överblivna maten kan möta lagkraven gällande bl.a. livsmedelssäkerhet och spårbarhet. Men enligt Xue är detta inte tillräckligt, för själva begreppet matsvinn måste först in i den juridiska terminologin, som ett eget begrepp, då mat som först har fått stämpeln ’avfall’ inte får säljas vidare som mat.

-Idag är det mycket mat och livsmedel som inte får möjlighet att cirkulera. Men ska denna specifika problematiken hanteras som en IT-tjänst eller ett transportproblem? Kommunen hanterar inte själv logistiken, det gör de upphandlande leverantörerna; och här kanske det finns en möjlighet – exempelvis att kommunen kan få logistiken på köpet vid upphandlingstillfället, säger Carlos Rojas Carvajal.

 Rollen som katalysator

Efter första marknadsdialogen avsökte Malmö Stad möjligheten att gå in och arbeta med marknaden omkring en logistiklösning eller digitala hjälpmedel som kunde underlätta ett flöde med ätbara produkter som ska skifta ägare, dvs att grossister, livsmedelsbutiker och restauranger kan kommunicera direkt med varandra. I den processen insåg Malmö att de inte hade en juridisk/ekonomisk roll att spela i detta scenario, men att de kunde facilitera att aktörerna samarbetade. Det är det Malmö har kallat för en katalytisk roll. Detta utgjorde själva grunden för det fortsatta arbetet med att definiera den nya och annorlunda rollen, jämfört med den mer traditionella’ rollen som offentliga aktörer bruka ta, dvs upphandlande-och tillsynsmyndighet.  offentliga rollen i lösandet av det specifika samhällsproblemet.

Katalysatorrollen finns redan på statlig nivå, men är mindre vanlig bland kommuner, därför fanns det få relevanta referensfall eller tydliga beskrivningar av hur kommuner bäst organiserar sig för en sådan mer indirekt roll och process. Under projektets gång har flera offentliga organisationer visat intresse för denna/liknade typ av arbetsmetod och nya roll, så som att ingå i ett s.k. beställarnätverk. Upphandlingsmyndigheten i Sverige arbetar nu aktivt med vägledning och kunskapsspridning för denna typ av process/metod.

 -Det är viktigt att vi tänker långsiktigt, för att undvika oönskade sidoeffekter av förändringar i livsmedelkedjan, äger Xue.

Diagrammet visar arbetsprocessen av Food Loop Systems case

En efterfrågestyrd katalysatorroll ger offentliga aktörer möjligheten att bana vägen för innovation från två olika riktningar:

  • genom att lösa behov som inte tillgodoses av befintliga lösningar på marknaden
  • genom att omdefiniera rollen som upphandlare till att synliggöra en efterfrågan som ännu inte kan ses av marknaden, eller påskynda utvecklingen/innovationen av produkter och tjänster mot önskad riktning, för ökad resurseffektivitet och samhällsnyttan.

Vad har Malmö stad lärt sig?

I Malmös fall har den nya rollen som katalysator inneburit ett försök att aktivera hållbarhetskrav och andra kravspecifikationer i framtidens livsmedelsupphandling för att minska/förebygga matsvinn.

-Genom att ta rollen som katalysatorer har vi också kunnat bjuda in branschaktörer till en mötesplats, ett forum, där de haft möjlighet att ha dialog med och ställa frågor till matsvinnsforskare, livsmedelsinspektörer samt andra experter – ett kunskapsnätverk,” förklarar Xue.

Efter marknadsdialogerna utlystes konkreta projektinsatser, vilket resulterade i 11 konkreta idéer för att minska matsvinnet; uppdelade mellan grossister och butiker, samt NGO:er och kommersiella aktörer. En av barriärerna för att kunna vidareutveckla dem var finansiering.

-Att under utlysningen även kunna ha bistått med affärsutvecklingskompetens hade hjälpt de mindre företagen att lättare finna deras egen roller gentemot de större, och investering, säger Xue.

Två* av de 11 konkreta idéerna har nu utvecklats vidare i en testbäddsfas, och Malmö stad och Sysav Utveckling är positiva till den effekt som projektet genererat:

-Om målet var att ta fram ett OPI samarbete eller ett samarbete överhuvudtaget har vi inte nått vårt mål, men vi har fått rollen av spindeln i nätet i förhållande till att hjälpa andra enheter med matsvinn, att stimulera en efterfrågan som idag inte finns’, förklarar Carlos.

Malmö Stad nämner särskilt fem erfarenheter som varit lärorika:

  • Affärsmodeller – viktigt att förvandla rena ekonomiska kostnader för matsvinn till nya avsättningsmöjligheter, för alla individuella aktörer längs värdekedjan.
  • Gemensamma miljömål – Tydliggör miljö- och klimatnyttan med initiativ och skapa ett större och bredare intresse på marknaden.
  • Nätverk & nya affärsmöjligheter – Etablera och facilitera en plattform där aktörer kan mötas, lära känna varandra och hitta potentiella samarbetsmöjligheter.
  • Kunskapsutbyte & kompetensutveckling – Nya plattformar och nätverk ger nya och unika kunskaper och möjligheter till kompetensutveckling.
  • Närhet till myndigheter – När privata aktörer möta de offentliga, ges de möjlighet att bättre förstå bakomliggande administrativa processer, och samtidigt kanalisera viktig feedback och input.

-Hos Malmö Stad, internt, sker systemskiftet nu. Kollegor arbetar mer tvärgående över våra sektorer än tidigare. Det är också viktigt att få med en upphandlare, att hitta en större bredd i samarbetet och inkludera de som har erfarenhet av strukturella processer, säger Carlos.

Malmö Stad och Sysav Utveckling har i projektet upplevt hur innovationslusten kan skapas genom att förmedla bilden av den nuvarande marknadssituationen och belysa vilka värdekedjor och samarbeten som måste förändras för att motverka svinnet. Det är en ny roll för både Malmö Stad och Sysav som går utöver tillsynsrollen, där även livsmedelsverket och universiteten varit involverade för att ge marknaden den allra senaste kunskapen om vad man göra med matsvinn. RISE, exempelvis, har gjort ett spin-off på projekt baserat på Food Loop Systems, som handlar om logistik.

-Det handlar också om ett mentalt skifte. Våra undersökningar visar att attityd och acceptans redan finns hos konsumenterna; nu måste vi arbeta mer mot detaljhandeln och ge effektiva incitament. Kommuner måste våga ställa hållbarhetskrav, säger Xue.

Det övervägs även om huruvida Sysav skulle kunna beräkna möjliga miljövinster, för att belysa möjligheterna ännu mer och se hur stor mängd som kan bidraga till att inte bara kastas till biogasproduktion hos Sysav Utvecklings anläggningar. Grundtanken att förebygga att ätbar mat ’downcyclas’ till biogas.

-Det finns ofta en negativ bild av upphandlingar, av att de inte möter de reella behoven som finns. Men processen med marknadsdialoger har varit väldigt positiv för oss, och utan dem hade vi inte lyckats omdefiniera vår helt precisa roll som offentlig aktör längs denna värdekedjan, säger Carlos Rojas Carvajal, projektledare på Malmö Stad.

*Läs mer om initiativen här:
https://kortadatum.se/
https://www.xn--allemansrtten-jfb.online/

 

Vad är en efterfrågestyrd katalysatorroll?

En efterfrågestyrd katalysatorroll är när, exempelvis, en myndighet fungerar som katalysator, koordinator samt kunskapsresurs till nytta för (slut)användarna. Den offentliga parten är alltså inte slutanvändare av den resulterande produkten, men har som mål att påskynda utvecklingen på marknaden och främja innovativa lösningar, eller som ombud för andra aktörer (privata och offentliga). Till skillnaden från traditionell/direkt upphandling, är målet för den katalytiska typen inte i sig nya produkter eller tjänster, utan att bemöta samhällsmässiga utmaningar med konkreta lösningar.

Läs mer om alla Cleantech TIPPs användningsfall här

 

Vill du läsa mer svenska och skånska initiativ för att minska matsvinnet?

  • Kommunala verksamheter får sälja, skänka och ta emot överbliven mat – länk
  • Matsvinnsutmaningen – länk
  • Matsvinnsfestival Malmö 2018 (med fortsättning i 2019 som den del i Malmö-festivalen) – länk

 

Cleantech TIPP stöds av den Europeiska Regionalutvecklingsfonden & Interreg ÖKS.